Uppgift 4

Veckans tema: Existentiell coaching av litterära karaktärer, Del 1

 

 

 

 

Tidigare i kursen har vi ägnat oss åt att analysera och tolka litterära texter. Dessa texter kan betraktas som språkliga uttryck för perspektiv på världen som innehåller värderingar, känslor, attityder och  antaganden om hur världen ser ut och fungerar etc. Kort sagt, en litterär text speglar en människas förhållningssätt till sin omvärld och sig själv.

Med hjälp av aktantanalys och begreppen mimetisk och semiotisk har vi undersökt hur vi kan tolka dessa berättelser och dikter och vaska fram existentiella teman ur skönlitteratur.

Om vi i detta läge ställer oss frågan hur vi skulle kunna hjälpa doktor Henck, om han skulle dyka upp hos oss och berätta om sina problem och uttryckligen vilja ha ett samtal kring sina funderingar så som de är formulerade i novellen. Hur skulle en “existentiell litteratur-coach” kunna bistå honom?

Syftet med denna övning är inte att utbilda i existentiell coaching utan att få oss som kursdeltagare att tränga djupare in i processen. Det finns naturligtvis uppenbara skillnader mellan att i en grupp tillsammans diskutera en litterär text å ena sidan och en terapeuts samtal med en klient å den andra. Litteratursamtalet är därför snarare inriktat på att tillhandahålla verktyg för deltagarna i samtalsgruppen att via den litterära texten analysera sina egna liv och underlätta processen att upptäcka nya värden och möjligheter i livet.

I det här avsnittet ska vi gå igenom några verktyg som existentiella coacher/terapeuter använder för att fördjupa förståelsen kring klientens problem. Samma verktyg kan vi använda i en självanalys av våra egna liv. Coaching-delen utgörs av två delar, där första delen handlar om själva processen att identifiera karaktärens problem och andra delen (Del 2, Vecka 5) att få en överblick vad som sedan kan krävas för att man ska vara redo att fatta beslut om en förändring .

De modeller för existentiell coaching som presenteras denna vecka är hämtade från boken Existentiell coaching (2019) av Ann Lagerström och Elisabeth Serrander, s. 101-137. Boken är lättläst och en läsvärd genomgång av terapins verktyg.

I existentiell coaching delar författarna in den terapeutiska processen i fyra steg:

  • Mötet (mötet med klienten, terapeutens förhållningssätt etc.)
  • Berättelsen (det material som klienten förmedlar i samtalet)
  • Utforskandet (den fördjupade förståelsen med hjälp av olika verktyg)
  • Nyorienteringen (att vända blicken framåt och se vad klienten vill med framtiden)

Författarna påpekar att man inte ska se denna struktur som en ordning man ska följa. I praktiken går man ständigt mellan dem.

Om jag översätter ovanstående struktur till det existentiella litteratursamtalet kan man säga att Mötet i vårt fall både är mötet med deltagarna i litteratursamtalet och de attityder och strukturer (tid, plats, diskussionsetik etc) som råder där och deltagarnas reaktioner.

Berättelsen är den litterära text som vi har att utgå från och de innebörder som våra tolkningar skapar.

I den fas som de kallar Utforskandet börjar man alltmer att gå på djupet med att undersöka textens livsfrågor och våra tolkningar av dessa. I detta skede kommer vi som deltagare antagligen att också involveras kring våra egna förhållningssätt och antaganden när det gäller de livsfrågor som texten aktualiserar. Här sker ett slags mix av karaktärernas livsperspektiv med våra egna, vilket tillför samtalet extra energi.

I Nyorienteringen diskuterar man möjliga vägar för textens karaktärer (och oss själva) att gå vidare och hitta nya värden och möjligheter, fatta beslut och pröva sig fram.

 

VERKTYG FÖR UTFORSKANDE

(Se boken Existentiell coaching, s. 101-137)

Gestaltning: Att man väljer ut någon speciell situation som man utforskar. Vi såg ju att Henck brottades med många och svåra problem. Det kan vara konstruktivt att välja ett problem i taget för utforskandet.

Perspektivet: Att utifrån det speciella problemet lyfta blicken. Är detta problem något återkommande hos karaktären? Kan man säga att det är ett allmänmänskligt problem som många brottas med? Hänger problemet ihop med ett särskilt livsval som personen gjort? Flera av Hencks problem delas av många människor.

Existentiella teman: Handlar problemet om de stora existentiella frågorna som frihet, autenticitet, val, ansvar? (Temacirkeln) I slutet av novellen ställs Henck inför döden men också ett svårt val vad gäller hustruns otrohet, ett beslut som kräver stort ansvar.

Paradoxer och polariteter: Livet består av paradoxer som inte kan lösas genom att välja en av polerna. Vi har till exempel behov av att vara tillsammans med andra människor, men vi har också behov av att vara ensamma. Vi kan inte välja en av polerna utan måste hitta en balans.

 

NIVÅTRIANGELN
Nivåtriangeln handlar om att utforska på vilken eller vilka nivåer som personens problem befinner sig.

Situationsnivå. Ibland har vi ganska konkreta problem som kan lösas redan på situationsnivån. Ex. ”Genom att gå ner till deltid kan jag få tid till X”.

Livsvärld. Ibland brottas vi med problem som kan beröra vår livsvärld. Det kan handla om vår fysiska dimension som hälsa. Hur är Hencks hälsa? Hur ser Hencks sociala umgänge ut – den sociala dimensionen? Hur är Hencks förhållande till sig själv och hur ser han på sina möjligheter och på sin förmåga – den personliga dimensionen. Vilken är Hencks uppfattning om sin samhällsställning? Hur ser han på att samhället har förändrats och gjort det möjligt för sådana entreprenörer som Richardt att tjäna mycket pengar? Hur är t.ex Hencks samhällssyn – den ideala dimensionen?

Kastadhet. Inom existentiell filosofi menar man att människan föds in i en värld som redan existerar och som hen själv inte har skapat. Denna värld är svår eller omöjlig att förändra för en enskild människa. Vi är alltså kastade in i en värld av föreställningar, traditioner, samhällsstruktur etc. Det finns faktiska förhållanden, en fakticitet, för varje individ att förhålla sig till. Varje människa kan emellertid välja hur hen vill förhålla sig till denna fakticitet.

Våra existentiella grundvillkor: Vissa förhållanden i livet är grundläggande och lika för alla människor. Vi ska alla dö. Vi kommer alla att ha relationer till andra människor (även en eremit i sitt bortväljande av de andra har en relation till andra) etc.

I videon nedan ger Emmy van Deurzen – existentiell psykoterapeut, professor och författare – en inspirerande introduktion till existentiell psykologi och terapi.

 

 

UPPGIFT 4

Litteratur: Använd valda delar av  Existentiell Therapy (s. 1-134) och Existentiell coaching av Ann Lagerström och Elisabeth Serrander, s. 101-137   (Existentiell_coaching1)

Välj ett av alternativen nedan och diskutera utifrån den litteratur du valt.

Omfång: Du bestämmer själv omfång.

Deadline: Om en vecka.

 

Alternativ 1. Använd något (eller några) av ovanstående verktyg där du tycker att de är användbara för de ”berättelser” (noveller, dikter) som vi analyserat tidigare. Nu handlar det mindre om textanalys och mer om att hitta metoder för karaktärerna att identifiera och beskriva sina problematiska situationer. (Begränsa så uppgiften inte blir för stor!)

Välj en bland nedanstående situationer/karaktärer och resonera kring förhållningssätt utifrån ett existentiellt perspektiv:

  • Henck vill ha ett samtal med oss kring sina funderingar.
  • Folket (i novellen “En hjältes död”) funderar över varför de inte uppskattade det påkostade eventet utan upplevde en besvikelse och kände sig uttråkade.
  • Kvinnan i porträttet vill ventilera sina möjligheter att nå frihet som kvinna och människa. (Tranströmers dikt)

 

Alternativ 2. Utgå från Kristina Lugns dikt ”Du ska få ett panoramafönster”.  Resonera kring diktjagets förhållningssätt i dikten utifrån ett existentiellt perspektiv. Är det en omtänksam förälders välgångsönskan till sitt barn eller en frånvarande förälders förträngande av sin skuld?

 

Kristina Lugn, “Du ska få ett panoramafönster”

Du ska få ett
panoramafönster
i barnbidrag.
Stjärnhimlen ska vara
din vardagsrumstapet
och Mozart ska skriva musiken.
Du ska får ett hem
som älskar dig.
Du ska få ett sinne
för humor.
Och Strindbergs
samlade verk.
Och alla mina barnbarn.
Min present till dig
är att du ska tala många
språk och tåla all
slags väderlek.
Du ska få god
markkontakt och
svindlande takhöjd
med stuckaturer.
Du ska få ett liv som
förlåter dig allt.
Klar i tanken ska du vara.
Och stark i känslan.
Du ska få ha roligt.
Allt detta står i
hemförsäkringen.
Du ska få vara ifred.
Mitt underhållsbidrag
till dig är att du aldrig
någonsin kommer att
sluta hoppas.
Du ska få ett modigt hjärta.
Och ett dristigt intellekt.
Och ett gott omdöme.
Den du litar på
släpper inte din hand.
Min julklapp till dig
är att om du faller
så ska medmänniskorna
glädjas åt att
få ta emot dig.
Ett vänligt leende
ska gå genom
hela din resa.
En frisedel ska jag
sända från
min ensamhet.
Du ska inte få
ärva någonting
alls av mig.
Men du ska få
alla pengarna.

(Källa: Veckans dikt, Kiruna bibliotek: https://www.facebook.com/biblio.kiruna.se/posts/3469485306414123/ )

Digital StillCamera